Den svenska modellen

Vad innebär den svenska modellen?

Den svenska modellen innebär att fackförbund och arbetsgivare tillsammans förhandlar fram kollektivavtal, som reglerar vilka regler som ska gälla. Genom den svenska modellen skapas ordning och reda på arbetsmarknaden, och både anställda och arbetsgivare kan känna sig säkra på vad det är som gäller. Den svenska modellen är unik för arbetsmarknaden i Sverige. 

En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare, som ofta kallas arbetsmarknadens parter. Det arbetsmarknadens parter som kommer överens om vilka löner och arbetsvillkor som ska gälla och det skrivs ned i ett kollektivavtal. 

 

Varför är kollektivavtal viktiga?

Kollektivavtal ger anställda rättvisa och förutsägbara villkor. Utan dessa avtal skulle arbetsgivaren ensidigt och godtyckligt kunna sätta regler för löner och arbetsmiljö. Kollektivavtal säkerställer att anställda har bättre villkor än de minimikrav som regleras av svensk lagstiftning.

Kollektivavtal reglerar bland annat:

• Löner: i Sverige finns ingen lagstadgad minimilön utan löner regleras ofta i kollektivavtal.
• Arbetstid
• Semesterersättning
• Pension och försäkringar
• Arbetsmiljö

Fackförbund och arbetsgivare tar tillsammans ansvar för att kollektivavtalen följs.

 

Historien bakom den svenska modellen

Fram till början av 1930-talet rådde kaos på arbetsmarknaden. Arbetstagare tampades med usla anställningsvillkor och brist på regler för ledighet och lön. Strejker var därför vanligt förekommande i Sverige.

För att få bukt med problemen bestämde sig Landsorganisationen i Sverige, LO, och Svenska Arbetsgivareföreningen, som idag är Svenskt Näringsliv, för att träffas.

Mötet mellan LO och Svenska Arbetsgivareföreningen ägde rum i Saltsjöbaden utanför Stockholm år 1938. Det avtal som slöts under mötet kallas för Saltsjöbadsavtalet. Mycket av det som står i Saltsjöbadsavtalet gäller än idag och avtalet kan sägas vara grunden för den svenska modellen. Det är i synnerhet tre principer som är speciella med Saltsjöbadet:

Saltsjöbadens tre principer:

1. Rätten att strejka
   Avtalet reglerar när strejker är tillåtna och när fredsplikt råder. Strejkrätten är dessutom grundlagsskyddad.
2. Kollektivavtal
   Avtalet fastställer att arbetsmarknadens parter (fackförbund och arbetsgivarorganisationer) som själva bestämmer villkoren för arbetsmarknaden utan politisk inblandning. Detta inkluderar regler för arbetstid, löner, semester och pension.
3. Rätten att organisera sig
   Avtalet bekräftar både arbetsgivares och arbetstagares rätt att organisera sig, vilket gör fackförbund och arbetsgivarorganisationer centrala för modellen.

 

Fackförbundens och arbetsgivarnas organisationer 

Fackförbund
De flesta fackförbund i Sverige är med i någon av de tre stora centralorganisationerna LO, Saco eller TCO. Elektrikerna är med i LO tillsammans. Tjänstemän organiseras ofta av TCO och akademiker av Saco.

 

Arbetsgivare
De flesta arbetsgivarorganisationer är med i Svenskt Näringsliv eller andra branschspecifika organisationer, till exempel Arbetsgivarverket eller Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

Elektrikernas motparter är arbetsgivarorganisationer så som Installatörsföretagen och EnergiFöretagens Arbetsgivareförening.