6F presenterar förslag på ny lönebildningsmodell
6F – Elektrikerna, Byggnads, Fastighets, Målarna och Seko – har i över 1,5 års tid arbetat med sitt stora lönebildningsprojekt "Lönebildning för jämlikhet" och presenterar nu sitt slutförslag på ny lönebildningsmodell. Vilka ska bestämma lönerna? Går det ersätta industrinormeringen med en annan modell för lönebildning?
Nästa år är det stor avtalsrörelse på svensk arbetsmarknad, fler än 2 miljoner anställda ska få nya löner. 6F-förbunden har länge kritiserat dagens lönebildningsmodell där industrin går före och sätter ett lönemärke som hela arbetsmarknaden sedan ska följa.
Idag släpper 6F slutrapporten "Lönebildning för en ny tid", skriven av Kristoffer Arvidsson Thonäng som är projektledare 6F:s lönebildningsprojekt. I denna rapport presenterar vi förbund inom 6F ett svar på frågan om vilka förändringar i dagens lönebildningsmodell förbunden vill se. Rapporten är uppbyggd på de underlagsrapporter som vi inom 6F beställt till den lönepolitiska utredningen.
6F:s förslag i punktform
Nedan sammanfattas förslagen för en ny lönebildningsmodell i punktform. För utförligare beskrivning läs rapporten "Lönebildning för en ny tid" i sin helhet.
- Kraftfulla låglönesatsningar i varje avtalsrörelse. Det innebär breda låglönesatsningar med en brytpunkt på 28 000 kronor per månad för avtalsrörelsen år 2020. De över brytpunkten erhåller löneökningar i procent och de under i kronor. Krontalet ska motsvaras av det procenten utgör av 28 000 kronor per månad. Brytpunkten på 28 000 kronor per månad ska höjas med löneutvecklingen varje avtalsår. Dessutom ska avtalens ingångslöner höjas i takt med utgående lön. Summan av dessa åtgärder gör att fler kommer vilja ta jobb inom offentlig sektor samt bidra till att nå målen om jämställda löner.
- LO och PTK förhandlar för den fackliga sidan om märket. Detta för att kunna ta bred samhällsekonomisk hänsyn i förhandlingarna. Det möjliggör hänsynstagande till exempelvis huruvida arbetskraft allokeras på ett effektivt sätt samt bedömning av läget på hela arbetsmarknaden.
- Industriavtalet skrotas och ett nytt förhandlingsavtal för lönekostnadsnormering tas fram. Det innebär att industriavtalet inte längre normerar löneökningstakten. Det nya avtalet för att sätta märket ska förhandlas fram mellan de parter som framöver ska normera.
- För LO-förbundens del ska LO-samordningen ha företräde i avtalsfrågor framför andra sammanslutningar. Det innebär att LO-förbunden är bundna av de beslut som fattas inom ramen för LO samt att LO-styrelsen har den avgörande beslutsmakten över viktiga frågor som märkets nivå, avtalsperiodens längd och låglöneprofil.
- Den nya modellen ska innebära ett större inflytande för hemmamarknadsorienterade förbund vid märkessättningen än idag. Detta uppnås genom att hela LO och PTK, i vilka det ingår hemmamarknadsorienterade förbund, gemensamt ansvarar för att lönekostnadsnormera.
- Slopa europanormen. Att ta hänsyn till löneökningstakten i våra viktigaste konkurrentländer saknar relevans. Svensk lönebildningsmodell bör ta hänsyn till Riksbankens inflationsmål och därmed övergå mot mer av inflationsmålsmodellen. Föreslagna modell där hemmamarknadsförbund via centralorganisationerna LO och PTK har inflytande ger förutsättningar för övergång mot inflationsmålsmodellen. 6F anser vidare att det kommer bidra till ett högre märke vilket kommer minska utrymmet för lokala förhandlingar. Något som i sin bidrar till att minska klyftan mellan arbetare och tjänstemän.