Elektrikernas historia

Elektrikernas historia – från 1906 till Idag

Svenska Elektrikerförbundets historia speglar över ett sekel av kamp för bättre arbetsvillkor, trygghet och schyssta löner i en snabbt förändrande värld. Svenska Elektrikerförbundet har varit en drivande kraft bakom samhällsutvecklingen och elektrikeryrkets utveckling i Sverige, från de första elektriska installationerna till dagens hållbara energiomställning.

 

Elektriciteten förändrar samhället och Svenska Elektriska Arbetareförbundet bildas

Redan år 1876 kom elektriskt ljus till Sverige, vilket revolutionerade vårt samhälle och levnadssätt och dessutom skapade en rad nya yrken. Men arbetet som elektriker var både farligt och oreglerat. Utbildning skedde genom praktik och lärlingskap, medan arbetsgivare satte löner och villkor utan motstånd. Någon trygghet för de som arbetade med el var det inte tal om.

År 1895 bildas Stockholms Elektriska Montörförening, som formellt blir yrkesgruppens första fackförening. Till en början sysslar föreningen egentligen inte med frågor om löner och villkor, utan organiserar i stället arbetare för att upprätta sjuk- och begravningsfonder. 1902 ansluter Stockholms Elektriska Montörförening till Svenska järn- och metallarbetareförbundet.

1906 bildas Svenska Elektriska Arbetareförbundet, SEAF, av elektriker som vill gå sin egen väg. Till en början består medlemmarna förbundet enbart av installationselektriker. Men medlemskåren utökas snart till att omfatta även linjemontörer, kraftverksmaskinister och hissmontörer. 1907 grundas tidningen Elektrikern, som än idag är förbundets medlemstidning.

 

Det första decenniet

Redan 1907 sker den första kraftmätningen med Elektriska Arbetsgivareföreningen, EA. Arbetsgivarsidan menar att verkstadsavtalet ska vara normerande för elektrikernas löner och villkor. Men SEAF sätter hårt mot hårt och stoppar planerna på att låsa yrkets löner till verkstadsavtalet. Så småningom sluts ett allra första kollektivavtal med timlöner mellan SEAF och EA.

Svenska Elektrikerna Arbetareförbundet deltar i storstrejken 1909 - en flera månader lång konflikt mellan LO och arbetsgivare i Sverige som samlar ungefär 300 000 arbetare varav 1098 är elektriker. Ett resultat av storstrejken 1909 blir att fackföreningsrörelsen i stort tappar medlemmar och det gör även Svenska Elektriska Arbetareförbundet. Men år 1915 har SEAF återhämtat sig och man räknar förbundet till 1 416 medlemmar. Samtidigt ansluts fler yrkesgrupper till SEAF: växeltelefonister, samtliga kraftverksarbetare och radiotekniker.

1918 tillkommer 2 000 nya medlemmar och förbundet uppgår nu till över 5 900 medlemmar.

 

1920- och 1930-tal

Vid 1920-talets början är världsekonomin i gungning till följd av första världskriget. Vid den här tiden slår den svenska högerregeringens politik hårt mot arbetarna i Sverige, inte minst genom höjda priser. Samtidigt driver arbetsgivarna på för sänkta löner och återhållsamhet, medan Svenska Elektriska Arbetareförbundet kämpar emot så gott det går. 1920 genomförs lagen om åtta timmars arbetsdag – en storseger för arbetarrörelsen.

Trots ekonomiska svårigheter under depressionen på 1930-talet lyckas SEAF växa och stärka sin ställning. 1938 var förbundet en av parterna bakom Saltsjöbadsavtalet, som lade grunden för samarbetsmodellen mellan fack och arbetsgivare.

1930-talet färgas av börskraschen och den stora depressionen står för dörren. I Sverige markerar skotten i Ådalen den 14 maj 1931, då fem arbetare skjuts till döds av militär, ett nytt vägskäl för arbetarrörelsen. Både Socialdemokraterna och LO kraftsamlar arbetare genom utbildningar, föreningar och kampanjer.

Arbetslösheten ökar snabbt bland landets elektriker och 1934 är den hela 34 procent. Perioden är turbulent, med fascism och nazism på frammarsch runt om i Europa. Svåra år till trots lyckas Svenska Elektriska Arbetareförbundet organisera 6 500 medlemmar i 135 avdelningar år 1934.

1937 förlängs den lagstadgade semestern i Sverige, från fyra dagar till en hel kalendervecka. Året därpå förlängs den ytterligare, denna gång till två veckors semester.

 

Efterkrigstiden – Svenska Elektriska Arbetareförbundet blir Svenska Elektrikerförbundet

År 1946 byter förbundet namn och blir Svenska Elektrikerförbundet.

Under perioden efter andra världskriget växer Svenska Elektrikerförbundet kraftigt, både vad gäller antalet medlemmar och resurser för både verksamhet och fackliga studier. Den svenska ekonomin går som tåget och arbetsmarknaden för elektriker blomstrar. När 1940-tal övergår i 1950-tal har Svenska Elektrikerförbundet 18 600 medlemmar.

1951 träffas för första gången ett rikstäckande avtal för kraftverksområdet, och samma år införs tre veckors lagstadgad semester införs i Sverige. Den 1 juli 1958 blir lärlingsutbildningen för elektriker obligatorisk i hela landet.

 

1960-tal och 1970-tal

Frågan om arbetslivets villkor får allt större utrymme under 1960-talet. Förhandlingarna om avtal handlar lika mycket om lönernas nivå som om hur elektriker egentligen har det på jobbet. Arbetsgivarna får nya förpliktelser för att skydda anställda och familjer, till exempel vid nedsatt arbetsförmåga eller försörjningsmöjlighet.

År 1963 träder en ny semesterlag i kraft och nu får anställda rätt till fyra veckors semester. Tre år senare, 1966, kortas arbetstiden från 45 till 42,5 timmar i veckan.

Ackordsystemets utformning och existens präglar debatten inom förbundet under 1950- och 19690-talet. Under kongressen 1961 ges vittnesmål om hur ackorden pressar medlemmarna till bristningsgränsen för att vinsten prioriteras framför arbetsvillkor.

Miljonprogrammet på 1960-talet skapar en byggboom i hela Sverige och för Svenska Elektrikerförbundets del innebär detta en massiv tillströmning av nya medlemmar. Alla byggnationer som sker i Sverige inom ramen för Miljonprogrammet kräver tusentals elektriker och bara under 1970-talet tillkommer 6 500 nya medlemmar.

1974 tillkommer flera nya lagar på arbetsmarknaden: lagen om anställningsskydd och anställningsfrämjande åtgärder, lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och lag om rätt till studieledighet.

1975 görs en omfattande översyn av reglerna för behörighet för elektriska installationer. Nya yrken inkluderas i kraven på behörighet och från och med nu ska alla arbeten som involverar någon form av elinstallation omfattas av behörighetskrav.

Ackordsystemets utformning och existens präglar debatten inom förbundet under 1950- och 19690-talet. 1976 års kongress innebär att det sätts punkt för den omdiskuterade ackordsfrågan, med beslut om fast månadslön. Dessutom förändras medlemsavgiftens utformning, från en fast månadsavgift till en procentuell andel av inkomsten.

1978 får Sverige fem veckors lagstadgad semester och en ny arbetsmiljölag träder i kraft.

 

1980-tal 

Det tidiga åttiotalet präglas till stor del av ett skiftande politiskt klimat, där miljö- och energifrågor får allt större utrymme. Folkomröstningen om kärnkraft, som äger rum den 23 mars 1980, väcker diskussioner om hur Sveriges energiförsörjning ska se ut över tid.

Vid den här tiden består Svenska Elektrikerförbundet av 27 343 medlemmar, varav 27 248 medlemmar är män och 95 medlemmar är kvinnor.

För Svenska Elektrikerförbundets del är en av 1980-talets viktigaste milstolpar genomförandet av den kollektiva hemförsäkringen. Idén bakom en hemförsäkring kopplad till det fackliga medlemskapet kläcks av en ombudsman vid ett klubbmöte i Uddevalla 1980. 

 

1990-tal

Vid kongressen 1990 förnyar Elektrikerförbundets beslutet om att kvarstå som ett eget förbund inom LO-kollektivet.

Under 1990-talet växer det fram en bemanningsbransch som urholkar den traditionella arbetsmarknadens spelregler. Det drabbar även elektriker. Så småningom införs det LO-gemensamma Bemanningsavtalet, som garanterar samma villkor för inhyrd personal när det gäller kollektivavtalsenliga rättigheter och löner.

På randen till millennieskiftet arrangerar Elektrikerförbundet Framtidsmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Evenemanget, som är ett av förbundets största någonsin, samlar tusentals medlemmar och anställda till diskussioner om avgörande strategiska frågor för yrket och förbundet.

Under 1993 faller bygginvesteringarna i Sverige med 17 procent. I juli är arbetslösheten bland elektriker 9,6 procent. 1993:s års avtalsrörelse speglar turbulensen i samhällsekonomin. Efter långa förhandlingar beslutar Svenska Elektrikerförbundet den 7 maj att ta ut samtliga medlemmar som inte arbetar enligt ackordslistan ATL i strejk. EA svarar med lockout av alla elektriker på installationsavtalets område. Konflikten pågår till och med den 28 maj då parterna antar medlarnas slutbud. Striden är över.

 

2000-tal och 2010-tal

På det nya millenniets första år är arbetslösheten bland landets elektriker bara 1,9 procent. Förhandlingarna med arbetsgivarna sker under lugna former och parterna enas om en treårig förlängning av avtalet. När Installationsavtalet löper ut den 31 mars 2001 träffar parterna ett treårigt avtal som ger lönehöjningar på omkring 9 procent för perioden.

2003 presenterar SEF en lista på 20 krav som förbundet vill genomföra i Installationsavtalet från 2001. Bland kraven finns bland annat ersättning för så kallade pressade byggtider. Elektriska Installatörsorganisationen, EIO, svarar med att hänvisa diskussionen till parternas arbetsgrupper. Men i arbetsgrupperna kör förhandlingarna fast, någon samsyn går inte att etablera. Sammanlagt går 2 000 medlemmar ut i strejk efter att Svenska Elektrikerförbundet varslat om stridsåtgärder. När det står klart att försök till medling varit resultatlösa trappas stridsåtgärderna upp. EIO varslar om lockout av alla medlemmar som omfattas av varslet, med stopp för övertidsarbete och nyanställningar. Först den 30 juni 2003 kan parterna gå till bords och acceptera medlarnas bud. Avtalet innebär inga förändringar i lönenivåer men förpliktigar däremot parterna att ingå i arbetsgrupper för att hitta acceptabla former för att hantera pressade arbetstider.

Svenska Elektrikerförbundet går 2009 in i det så kallade 6F-samarbetet med andra fackförbund, till exempel Svenska byggnadsarbetareförbundet, Fastighetsanställdas fackförbund, Seko, Svenska Målareförbundet och Transportarbeteförbundet. År 2013 startar 6F-samarbetet Katalys, som bedriver utredningsverksamhet och opinonsbildning.

Under 2010-talet tillkommer en rad lagar och regler som skärper och förbättrar underhåll och installationer på elområdet, inte minst den nya elsäkerhetslagen från 2017. Dessutom innebär den tekniska utvecklingen att arbetet som elektriker förändras radikalt.

År 2010 varnar Svenska Elektrikerförbundet för att Sverige kommer att få brist på elektriker. Behovet av installationer är helt enkelt för stort och förbundet spår att det behövs tiotusentals ytterligare elektriker de närmaste åren för att möta efterfrågan i ekonomin. Samma år omorganiseras förbundets ekonomi och går från tio separata ekonomienheter till en gemensam.

 

Idag och imorgon

Det är en stor skillnad mellan elektrikeryrket 1906 och i dag. På samma sätt kommer morgondagens arbetsmarknad att skilja sig från den vi ser idag. Kraven kommer att öka, både på jobbet i sig och på hur elektriker organiseras fackligt. Vilken riktning Svenska Elektrikerförbundet kommer att ta i morgon är omöjligt att säga med säkerhet.

Men schyssta jobb, bra villkor och en trygg tillvaro kommer inte automatiskt. Någon måste kämpa för att det ska bli verklighet. Så var det 1906, när dåtidens elektriker gick samman för att sätta stopp för slavlöner och livsfarliga arbetsvillkor. Så kommer det att vara i morgon när morgondagens teknologier ska byggas in i våra samhällen.