Frågor & svar om avtalsrörelse

Elektrikerna tecknar kollektivavtal – avtal som reglerar dina anställningsvillkor. När kollektivavtalen ska omförhandlas med arbetsgivarna så kallas det avtalsrörelse. En avtalsrörelse omfattar både löner och arbetsvillkor. Så förutom hur stora löneökningarna ska vara förhandlas det om frågor som arbetstid, semester och arbetsmiljö̈.

1. Medlemmar skriver och skickar in motioner under januari och framåt.
2. Ombud samlar in och behandlar avtalsmotionerna i september.
3. Avtalsmotionerna gås igenom och prioriteras i oktober.
4. Vi begär förhandling med motparten.
5. Avtalskraven växlas med motparten.
6. Förhandlingar påbörjas.
7. Om förhandlingarna går som vi vill har vi nytt avtal i maj för de flesta av Elektrikernas kollektivavtal.

Hur ofta det är avtalsrörelse beror på hur långa avtal som tecknas. De senaste avtalsrörelserna, 2013, 2016 och 2017 har det varit 3 respektive 1 årsavtal.

En avtalsrörelse brukar kunna sträcka sig från och med oktober, då motionerna ska vara inskickade från medlemmar, tills att avtalet är färdigförhandlat, vilket sker för de flesta av våra kollektivavtal någon gång under våren.

Men då inte alla våra kollektivavtal löper ut samtidigt växlar vi krav med våra motparter på vissa avtal senare under året.

Inför varje avtalsrörelse brukar LO-förbunden samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva i avtalsrörelsen. Utöver de gemensamma kraven har Elektrikerna också sina egna krav vilket kommer från avtalsmotioner som medlemmar har skickat in.

Inför varje avtalsrörelse brukar LO-förbunden samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva i avtalsrörelsen. Utöver de gemensamma kraven har Elektrikerna också sina egna krav vilket kommer från avtalsmotioner som medlemmar har skickat in.

Avtalsmotioner lämnas till regionkontoren, via e-post, brev eller formuläret på hemsidan. Verksamhetskretsen som medlemmen som skickat in motionen tillhör får då dessa och behandlar dem och skriver ett utlåtande. Därefter sänds avtalsmotionerna till förbundets valda delegationer för fortsatt behandling och prioritering till förbundsstyrelsen. 

Sista dag för att lämna motioner inför avtalsrörelsen sker normalt året före avtalsrörelsen, på hösten.

Facken inom Industrin (GS, ­Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen) förhandlar om det som vi kallar för "märket". Märket anger hur mycket exportindustrin maximalt kan öka lönerna utan att sätta den internationella konkurrenskraften ur spel.

När industrins parter satt "märket" följer andra kollektivavtal efter eftersom det anger ramarna för vilket utrymme som finns för löneökningar. Industrins område förhandlas oftast först eftersom det agerar på en hårt konkurrensutsatt marknad.

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer kan varsla den andra parten om konflikt om de inte kommer överens i förhandlingarna. Strejk är den vanligaste åtgärden ett fackförbund kan använda i en konflikt för att få igenom medlemmarnas krav på bättre anställningsvillkor.

Om man inte kommer överens om ett avtal kallas medlare från Medlingsinstitutet in. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet med den övergripande uppgiften att verka för en väl fungerande lönebildning. Medlarna lägger efter att ha satt sig in i konflikten ett bud till parterna.

Strejkbryteri kan innebär uteslutning. Medlem som trots varslad strejk ändå arbetar bryter mot Elektrikernas stadgar och kan därmed riskeras att uteslutas efter prövning av förbundsstyrelsen.

Läs Elektrikernas stadgar

Konfliktersättningen utgör 1 000 kr per dag (2023) och gäller vid konflikter som omfattar mindre än 3 procent av förbundets medlemsantal.

Den som erhållit konfliktersättning 15 dagar, enligt ovan, erhåller från och med den 16:e dagen förhöjd konfliktersättning. Den förhöjda konfliktersättningen är individuell och utgörs av den vid varje tillfälle på företaget fastställda individuella månadslönen x 0,70/22 (avrundat till närmaste högre tiotal kronor = x kr/dag).

Exempel: månadslön 35 000 x 0,70/22 = 1 113 kr.

Den förhöjda konfliktersättningen gäller vid ”sympatiåtgärder” från den första konfliktdagen.

Man måste ha blivit medlem 1 månad innan strejken eller lockouten utbryter för att få full konfliktersättning. Läs mer om regler kring strejkersättning i §13 i Elektrikernas stadgar.

Medlem står till förbundets förfogande i och med att man erhåller konfliktersättning från förbundet. Medlem är skyldig att delta i varslad strejk.

Blir man sjuk under pågående konflikt så har man rätt till ersättning. Det är viktigt att man anmäler det som vanligt enligt de regler som finns på företaget man arbetar på.

Är semestern beviljad så får medlemmen åka på semester som vanligt. Vid lockout bestämmer arbetsgivaren över semestertiden och semesterersättning under Semesterlagen, och kan senast 1 månad innan dra tillbaka semestern för arbetstagaren.

Nej, en arbetsdag är definierad som 8 timmar per dag. Konfliktersättning är en fixerad skattefri dagsersättning.

När ett avtal löper ut fortsätter det gamla avtalet att gälla under en 7 dagars uppsägningsbar period. Under den tiden får båda parter mer tid att enas om ett nytt avtal. Om de inte kan enas kopplas en medlare in och det kan bli aktuellt med antingen varsel om strejk eller lockout.

Lön och andra förmåner som du får av företaget du är anställd hos gäller fortfarande och är skyddade utifrån ditt anställningsbevis. Du är fortfarande skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande och ditt medlemskap med oss skyddar dig som vanligt mot eventuella missförhållanden på din arbetsplats. Om du har ett förtroendeuppdrag hos oss eller går på konfliktersättning så gör det ingen skillnad att det inte finns ett nytt kollektivavtal på plats, du har fortfarande rätt till ersättning.

Nej, strejk eller arbetsnedläggelse måste vara godkänt av oss för att vara giltig. En strejk som utförs utan vårt godkännande anses som vild och din arbetsgivare har då rätt att ta till åtgärder.