Den svenska modellen

En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare, ofta kallat arbetsmarknadens parter. Det som dessa parter kommer överens om i form av löner och arbetsvillkor skrivs ner i ett kollektivavtal. Tillsammans kommer fack och arbetsgivare överens om villkor för löner, arbetsmiljö, pension, semester, arbetstider med mera.

Det finns en lagstiftning kring arbetet med anställningsvillkor men den gäller en minimumnivå när det kommer till exempelvis anställningsskydd, arbetstid och semester. Genom kollektivavtal kan lagstiftningens regleringar förbättras. Vi har alltså ingen lag om löner och ersättningar till exempel.

Genom att teckna kollektivavtal helt utan att blanda in politiker går det snabbare och blir mer effektivt. Den svenska modellen är världsunik i sitt utformande och därför är det viktigt att vi bevarar den genom det fackliga medlemskapet.

Modellen fungerar nämligen bara om tillräckligt många är med i facket. Genom ditt medlemskap stärker du facket i de här förhandlingarna så att vi kan fortsätta att arbeta för ständigt förbättrade arbetsvillkor. 

I en riksavtalsförhandling, det vill säga avtalsrörelse, förhandlas hela kollektivavtalet inte bara förbättringar. Om vi inte är många som är med i facket kommer arbetsgivarna få igenom försämringar därför är det viktigt att du och dina arbetskamrater är medlem i facket.

Hur kom den svenska modellen till?

Fram till början av 1930-talet rådde det kaos på arbetsmarknaden. Arbetstagarna tampades med usla anställningsvillkor och brist på regler om ledighet och lön. Strejker var därför vanligt förekommande.

För att få bukt med problemen bestämde sig Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), som vi idag känner som Svenskt Näringsliv, för att träffas. Mötet ägde rum i Saltsjöbaden år 1938 och det avtal som slöts där kallas kort och gott för Saltsjöbadsavtalet.

Vad står det i Saltsjöbadsavtalet?

Mycket av det som står i Saltsjöbadsavtalet gäller än idag och det kan sägas vara grunden för den svenska modellen. Det är i synnerhet tre saker som är speciella med Saltsjöbadsavtalet.  

1. Rätten att strejka 

För det första reglerar avtalet rätten att strejka. Det innebär i korthet att avtalet slår fast när det är tillåtet för arbetstagare att strejka och när det råder så kallad fredsplikt.  Strejkrätten är även grundlagsskyddad.

2. Kollektivavtal 

För det andra slår avtalet fast att det är arbetstagarorganisationerna (fackförbunden) och arbetsgivarorganisationerna som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden.

Det gör de utan inblandning av politiker eller regering. Av den anledningen har vi i Sverige inte någon lagstadgad minimilön. De avtal som parterna enas kring är de som vi känner som kollektivavtal. I kollektivavtal regleras bland annat: 

• Arbetstid 
• Lön 
• Semester 
• Pension
  
  

3. Rätten att organisera sig 

Slutligen slår avtalet fast rätten för både arbetsgivare och arbetstagare att organisera sig. För arbetsgivarna sker organiseringen i form av arbetsgivarallianser, till exempel Svenskt Näringsliv, och för arbetstagare i form av rätten att bilda och bli medlem i en fackförening.  

Fackförbundens organisation

De flesta fackförbund är med i någon av de tre stora centralorganisationerna LO, Saco eller TCO. Elektrikerna ingår i LO. Förenklat uttryckt kan man säga att de förbund som är medlemmar i LO organiserar arbetare, de förbund som är medlem i TCO organiserar tjänstemän och de förbund som är medlem i Saco organiserar akademiker.

Arbetsgivarnas organisation

Inom den privata sektorn finns i princip en arbetsgivarorganisation per bransch. De flesta, närmare bestämt 50 stycken, är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Inom kommun- och regionsektorn finns arbetsgivarorganisationerna Pacta och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare inom statlig sektor är medlemmar i Arbetsgivarverket.

Elektrikerna förhandlar med arbetsgivarorganisationerna: Installatörsföretagen, EnergiFöretagens Arbetsgivareförening, Teknikarbetsgivarna, TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening och Svensk Handel. Vi har också företagsavtal som förhandlas med företagen: STANLEY Security Sverige AB och Manpower El & Tele AB.