Ordlista för avtalsrörelsen

Avtalsdelegation, fredsplikt, blockad eller medling? Under avtalsrörelsen används många ord som kan vara svåra att förstå vad de betyder eller innebär. Här är en ordlista för avtalsrörelsen för dig som behöver.

Lyssna

A

ajournera: Att skjuta upp något, till exempel en förhandling, som återupptas senare.
arbetsmarknadens parter: Fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I Elektrikernas fall är arbetsgivarorganisationen installatörsföretagen (IN) för vårt största kollektivavtal Installationsavtalet.
avtalsdelegation: En grupp av representanter som utses för att sköta avtalsförhandlingarna. Elektrikerna har avtalsdelegationer för alla kollektivavtal.
avtalsförsäkringar: LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om ett försäkringspaket som alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av. De kan ge ersättning vid långtidssjukskrivning, arbetsskada, föräldraledighet och uppsägning på grund av arbetsbrist. Här finns också tjänstepensionen/avtalspensionen.
avtalskrav: Båda parter i förhandlingarna har avtalskrav på vad de vill ändra på till kommande kollektivavtal. Elektrikerna har arbetat fram kraven genom avtalsmotioner från medlemmar, en avtalskonferens och sedan beslut från förbundsstyrelsen.
avtalslöst tillstånd: Tiden då ett avtal har löpt ut och inget nytt ännu har tecknats. Efter att Elektrikernas kollektivavtal löpt ut gäller sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
avtalsperiod: Tiden då ett kollektivavtal gäller.
avtalsrörelse: En återkommande period då kollektivavtal snart löper ut och fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar om villkoren i de nya avtalen.

B

blockad: En form av stridsåtgärd där arbetet inte läggs ner helt men när arbetstagaren exempelvis inte utför övertidsarbete. Det kan också handla om att arbetsgivaren inte får nyanställa eller låta någon annan utföra arbete som omfattas av en strejk.

D

dumpning: Försämring av villkor.

F

facken inom industrin: Ett samarbete mellan arbetar- och tjänstemannaförbund inom industrin: IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Har tillsammans med arbetsgivarorganisationerna inom industrin tecknat Industriavtalet som utgör "Märket".
fredsplikt: Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut. Se avtalslöst tillstånd.

G

generalstrejk: En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

H

huvudorganisationer: LO, TCO och Saco samlar fackförbunden och Svenskt Näringsliv samlar arbetsgivarorganisationerna. Vid till exempel förhandlingar om avtalsförsäkringarna är det LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar, inte varje förbund eller organisation för sig. Elektrikerna är del av LO.
hängavtal: Kollektivavtal som Elektrikerna tecknat direkt med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation.

I

industriavtalet: Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. Tecknades 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund och fem LO-förbund samt Unionen (dåvarande industritjänstemannaförbundet) och Civilingenjörerna. Avtalet reglerar bland annat hur avtalsförhandlingarna ska gå till och hur konflikter ska lösas. I dag är IF Metall, GS-facket, Livs samt Unionen och Sveriges Ingenjörer med. Bland arbetsgivarna finns bland annat Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna samt Trä- och Möbelföretagen.

K

kollektivavtal: Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation om löner och allmänna anställningsvillkor.
kronpåslag: Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.

L

lo: Landsorganisationen i Sverige. Samlar fjorton arbetareförbund: Elektrikerna, Kommunal, IF Metall, Pappers, Byggnads, Målarna, Seko, Målarna, Fastighets, Musikerna, Transport, GS, Livs och HRF.
lockout: Konfliktvapen som arbetsgivarsidan kan ta till där de stänger folk ute från arbetsplatsen.
låglönesatsning: En modell som LO-förbunden provat för att höja lönerna för de med lägst löner. En ”insamlingsmodell” som innebär att de som tjänar under ett visst belopp bidrar till lönepotten som om de tjänade mer. Hur de extra pengarna sedan fördelas så att de kommer de lågavlönade till del är upp till varje avtalsområde.
lägstalöner: Avtalets minimilöner.
lönebildning: Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).
lönespridning: Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på ett företag, en bransch eller i samhället.

M

medling: När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss.
medlingsinstitutet: En statlig myndighet som utser medlare. Har också ansvar för lönestatistik.
märket: De avtal som sluts först i en avtalsrörelse sätter det så kallade lönemärket, som resten av arbetsmarknaden sedan följer. Sedan Industriavtalet slöts är det industrins parter som sätter lönenivån för hela arbetsmarknaden.

O

organisationsgrad: Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

P

prolongering: Förlängning av ett avtal, till exempel när det har gått ut och förhandlingar om ett nytt fortfarande pågår. Tillämpades brett under coronapandemin.

R

reallöneökning: Vad som är kvar av löneökningen efter inflationen.

S

saco: Sveriges akademikers centralorganisation. Samlar 22 olika fackförbund för akademiker, till exempel Läkarförbundet och Sveriges Ingenjörer.
saltsjöbadsavtalet: Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen SAF som tecknades 1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken. Efter 1938 har huvudavtalet ändrats fem gånger.
strejk: Ett fackligt konfliktvapen, som innebär att folk inte går till jobbet. De som är medlemmar i facket får ersättning ur förbundets strejkkassa. En stridsåtgärd som facket kan använda när kollektivavtalet löpt ut.
strejkkassa: Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.
strejkvakt: Fackligt förtroendevalda som står på vakt utanför arbetsplatser som är uttagna i strejk så att ingen ska gå in och jobba och bryta strejken.
stridsåtgärd: Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lockout). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ta befattning med vissa arbetsuppgifter (blockad) eller strejka.
svenskt näringsliv: Arbetsgivarorganisationernas huvudorganisation.
sympatiåtgärder: Fackförbund kan välja att stödja andra fack som är i konflikt, till exempel genom övertidsblockad eller annan stridsåtgärd.

T

tco: Tjänstemännens Centralorganisation. Samlar 12 olika tjänstemannaförbund, till exempel Unionen och Vision.
tillsvidareanställning: Fast anställning som gäller tills personen säger upp sig eller blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.

V

vild strejk: Strejk när fredsplikt råder.

Y

yrkande: Ett krav i avtalsförhandlingarna.